Dikter

Drömfår

Babyhår, skrubbsår, sömnfår
Tröstar vaje liten barnatår

Solvår, lyckotår, drömfår
Tar hand om de frön dina drömmar sår

Bara sommartår, barnaår, regnbågsfår
Ser till att drömmen dina önskningar når
 

   

 

Den Knöliga Fripassageraren

Det är som om de fått eget liv
Händerna
De fladdrar till i mitt knä
Söker sin väg till min Hals

De söker
De finner
Smärtan, knölen

Igen och igen

 

De undersöker
Lika öm som förut?
Ja

Lika stor som förut?
… större

 

Jag står framför badrumsspegeln
Blicken fixerad på Halsen
Lutar huvudet en aning bakåt
Den syns tydligare nu

Sväljer
Den rör sig, följer strupens rörelser

Jodå, tjena, det går inte ta miste på att den är där
Jag känner äckel
Känner overklighet
Känner smärta
Känner ingenting

Jag är fascinerad
Hur kan något sådant bara börja växa i mig?
min kropp!
Hur gick det till?
Vad vill den?

Den är ständigt där
Knölen
Tigande
Där finns inga svar att få

 

Händerna med sitt egna liv
På sin favoritresa till högre breddgrader
Ska hälsa på
Fripassageraren
Känner, undersöker
Den är ständigt där

Knölen
Ständigt pockande på uppmärksamhet
Tigande

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.