Metterillion’s lilla sfär

Jag står mitt i livet, dit jag tagit mig själv hitills. Just nu tycks jag befinna mig på en extra viktig plats, ett vägskäl, eller kanske snarare en plats i skogen där stigen delar sig i två. Vid sådana platser har jag varit förut. Vart jag är på väg denna gång vet jag inte riktigt, men jag har insett att livet är till för att levas och att det är bäst att jag lär mig att göra det. Det finns inga rätt eller fel vägar. Det finns bara vägar.

Familjen och vännerna är viktig för mig. Likaså musik, skapande i olika former, naturen och och en själslig frihet. Min passion är att spela djembe, en västafrikansk trumma och jag dansar gärna också afrikans dans.

För att skoja till det hela är jag en person som alltid tycks se två sidor på olika frågor och händelser i livet. Det betyder inte att jag har lätt att välja för det. Tvärtom.

Jag är också en person som tror att inget sker av en slump. Allt har någon form av mening, även om jag inte kan se den från början. Det betyder inte att jag har ett stort tålamod. Åter igen – tvärtom!

Jag har inte bundit mig till någon viss tro. Jag plockar lite här och lite där, det som känns bra och som ger mig något som jag kan stå för och försöka leva efter. Och även om jag inte tror på en gud, så finns det onekligen en fantastiskt livskraft, en källa, som inte går av för hackor. För mig behöver den inte ha något namn. Jag tror på att själen lever vidare. Och har levt tidigare. Och jag är alldeles säker på att det finns många själssystrar och själsbröder därute. Jag har glädjen att ha kommit i kontakt med flera av dem.